Ta fram sågen
och räkna ut älgens ålder

När skottet ekat ut på jaktmarken och det är dags att få hem älgen börjas det genast att spekuleras i hur gammal älgen är. För jägaren själv är det intressant att veta åldern på det nyss fällda bytet. En grov uppskattning kan man göra av storlek och vikt på älgen, är det en tjur kan hornkronans utseende och storlek var till hjälp, likaså rosenstockens omkrets. Men ska man vara riktigt säker så är det tändernas årsringar som gäller.

En älgstam i balans är vad alla jaktlag eftersträvar, jägareförbundet går ut med rekommendationer för avskjutningen men till slut är det ändå jaktlagen som ska verkställa.
En av många viktiga faktorer för alla beståndsundersökningar är korrekta åldersbestämningar. Tålmodigt gäller det för forskaren att sträva framåt år efter år med insamlandet av information.

Lars-Olov Nilsson är ordförande i Fyringens storlicensområde som bildades 1991. Fyringen innefattar 27 jaktlag runt Hammerdal i Jämtland. Lars-Olov har följt älgavskjutningen med intresse under lång tid. När faktasamlingarna från många års jakter sammanställts har värdefull statistik bildats. En statistikkurva grundar sig på ålders-bestämning. Detta görs genom att räkna årsringarna i tandcementet på fjärde kindtanden av samtliga älgar som skjuts inom storlicensområdet. Lars-Olov berömmer jaktlagen för deras noggrannhet med käkarna som han får in varje höst, ca 150 käkar kommer prydligt märkta med från vilket jaktlag och datum när älgen sköts.
Under sista åren har Lars-Olov även börjat att titta på livmödrar från fällda älgkor. Informationen från den här undersökningen berättar om korna var befruktade och skulle ha burit fram en kalv eller flera kalvar nästa år.

Lars-Olov bläddrar i en pärm med overheadblad och visar hur tjuravskjutningen såg ut 1993. Statistiken på åldersfördelningen såg inte alls bra ut. Medelåldern på de skjutna tjurarna var mycket låg. Lars-Olov menar att det är mycket lättare debattera en sådan fråga om man har verklig fakta som underlag.
- I det här fallet kom vi överens om att vi skulle öka jakttrycket inledningsvis på kalvarna, till 60 % kalv och 40 % vuxna, säger Lars-Olov.

Älgflonsstorlicens-område med 19 jaktlag är granne med Fyringens storlicensområde och gör på liknande sätt
med ålders-bestämningen. Skillnaden ligger i att varje jaktlag utför ålders-bestämningen själva och rapporterar in resultatet till ansvarig i Älgflons storlicensområde.


Att skilja på kalv och fjoling

Kjell Gunnarsson som är tandläkare i Lycksele åldersbestämmer för Ottsjöns jaktlag som ingår i Älgflon storlicensområde.


Kjell Gunnarsson brukar använda en gammal kikare vänd bak och fram när han räknar årsringar.


Kjell har granskat många älgtänder genom årens lopp. Varje år blir det ca. 30 älgar som han sågar fjärde kindtanden i käken på och räknat årsringar.
I varje underkäkshalva har älgkalven tre framtänder, en hörntand och tre kindtänder. Fram emot första hösten får älgkalven den fjärde kindtanden, dvs den första riktiga tanden. Den andra permanenta tanden bildas under den första vintern. Tänderna före den fjärde tanden är mjölktänder och byts ut när kalven blir ett år, och kallas fjoling. Ungefär samtidigt kommer den innersta kindtanden. Överkäkens tänder följer i stort underkäkens utveckling, skillnaden är avsaknad av hörn- och framtänder. En fjoling kan man med säkerhet avgöra åldern på bara genom att studera de tre första av de sex kindtänderna, det var ju dessa som var mjölktänder.
Har de tre nya tänderna kommit är de betydligt ljusare än de inre kindtänderna. Själva bytet av tänderna pågår under en tid och man ser ofta skal av mjölktänderna ovanpå de nya. Den tredje mjölktanden är tredelad i kronan medan den nya ordinarie tredje tanden är tvådelad i kronan, skalet efter mjölktanden brukar enkelt kunna petas loss med en kniv.
När det gäller att åldersbestämma äldre älgar måste man ta till sågen.Man sågar underkäken mitt i fjärde kindtanden med ett bågfilsblad, och ett fint snitt är viktigt. Om snittet inte är tydligt använder Kjell en kniv och skrapar tandytan så den blir jämn och fin. Lars-Olov använder en magnetfil för att jämna till ytan.


En bra lupp är nödvändig för avläsningen.
För själva avläsnigen behövs bra belysning och förstoringshjälp. En bra lupp med bra förstoring eller kanske en gammal kikare vänd bakfram som Kjell använder. Lars-Olov tipsar att han brukar lägga på ett tunt lager med matolja för att årsringarna ska framträda tydligare.


Fyra- till tioåringar lättast

Årsringarna framträder bäst i tandrotens yttersta sediment. Det ljusa breda området bildas under sommaren och det tunna mörka området markerar vintermånaderna.
- Jag räknar de ljusa fälten i tanden, som markerar sommarmånaderna. 2 - 3 åringar brukar vara svårast att åldersbestämma p.g.a. att tandcementet är minimalt, likaså kan en 12 - 15 år gammal älg vara svår att exakt bestämma åldern på, de mörka årsringarna i tandcementet sitter då så tätt att det blir svårt att urskilja varje linje. 4 - 10 åringarna är det däremot inga problem med, säger Lars-Olov Nilsson.


Lars-Olov Nilsson med statistik från 1993 och 1999. Lars-Olov menar att det är mycket lättare att debattera frågor om man har verkliga fakta som underlag.

En sommar med mycket regn och rusk är inte alls trevlig för oss människor, vi betecknar den genast som en dålig sommar. Älgen däremot kan frossa i den snabbväxande grönskan och stortrivs i blötan. I de ljusa fälten i tandsedimentet kan man avläsa när sommaren har varit extra gynnsam för älgen. Ser man ett ljust fält som är bredare än de andra fälten speglar det en bra sommar för älgen men en urusel sommar för oss soldyrkande människor.


/Åke .J


Pictures are protected by Swedish and international law.
No part of this website may be copied, published or placed on any other web site.
© Åke Johansson - 2001 All Rights Reserved.